Skip to content

Grävlingen

1975 började projekteringen med en ny anläggning för Norrköpings Civilförsvar. Denna skulle ersätta den föråldrade centralen från 1940-talet i Oxelbergen inne i centrala Norrköping. Med de nya hoten om strategiska kärnladdningar och närheten till militära mål från centrala Norrköping planerades läget för den nya huvudcentralen långt från tätorten.

Slätten runt Norrköping bjuder inte på så många möjligheter för bra berganläggningar, naturligt var prioriteten att använda Kolmårdenbergen norr om Norrköping. Problemet var dock att där fanns redan två större militära anläggningar, RRGC O1N ”Vesslan” och den kombinerade Fo-stabsplatsen ”Otto” och LFC O1 ”Höken”, vilket inte gjorde placeringen av en civilförsvarscentral optimalt i det området. Kvar fanns då endast en bergsås nära gränsen till Linköpings kommun, i närheten av Norsholm, ca en mil sydväst om Norrköping.

1978 stod anläggningen färdig. 1980 invigdes anläggningen efter att de sista installationerna och slutbesiktningarna gjorts. Total kostnad blev cirka 18 miljoner kronor.

Anläggningen är en Typ A, luftkyld berganläggning i tunnelutförande, och har planerats enligt de riktlinjer som framgår av Civilförsvarsstyrelsens skrivelse 28.6.1968 för typanläggningar samt Kungl Maj:t brev 20.11.1968. Tordyveln i Södertälje var byggd på samma sätt.

Anläggningen består av ett ortsystem som inrymmer en huvudbyggnad och en maskinbyggnad.
 Huvudbyggnaden är utförd i två våningsplan och maskinbyggnaden i ett våningsplan.
 Fullständigt skydd finns mot ABC-stridsgaser och EMP. Anläggningen ska klara en direktträff av en 500kg flygbomb samt är skyddad mot verkan från kärnvapen motsvarande 10 atö vid 100kt låg luftexplosion.

Byggnaderna inne i berget är utförda i betong klätt med stålplåt, rostskyddade med Tectyl.

Byggnaderna är placerade på fjädrar av två olika utförande för att skydda mot markskakningar både i horisontellt och vertikalt led som uppkommer vid en kärnvapenexplosion. Rör och ledningar som ansluter till och mellan byggnaderna är försedda med flexibla övergångar för att inte ryckas sönder då byggnaderna rör på sig.

Stålplåten skyddar mot EMP, den elektromagnetiska puls som uppkommer vid en kärnvapenexplosion. Alla dörrar till byggnaderna är EMP-dörrar, dörrar med kopparbleck som sluter helt tätt när dörren är stängd vilket ger ett obrutet strömflöde. En av dörrarna till huvudbyggnaden är en vanlig dörr, som istället skyddas med en vågfälla. 
Inkommande kablar skyddas med ventilavledare. Vissa kablar skiljs dessutom ifrån vid skyddsdrift, t.ex. ledning till radiomast. 
Då bryts även den inkommande elmatningen med hjälp av en EMP-frånskiljare.

Enligt uppgift var Grävlingen den första anläggningen med glasfiberkablar för överföring av signaler in och ut från byggnaden. Det var Ericssons första provserie. Tordyveln, som byggdes strax innan Grävlingen, hade istället hårda glasstavar. Rikstelefon, snabbtelefon, indikeringsledningar för dörrar i ortsystemet går via dessa, och kan alltså vara inkopplade vid skyddsdrift. 
Belysningsledningarna och signalledningarna i ortsystemen är ej EMP-skyddade och kan gå sönder av EMP-effekten. Detta kan jämföras med ett mycket kraftigt åsknedslag.

En viktig uppgift för civilförsvarets huvudcentraler (HC) och dirstriktscentraler (DC) var att aktivera larmsignaler i tätorterna. Detta gjorde man efter order via kodade linjer från närmaste Luftförsvarscentral (LFC). Alarmeringsbordet på bild innehåller avkodningsenhet för flyglarm, alarmeringspanel, högtalaranläggning samt larmpanel för det interna larmet i anläggningen.

Grävlingens primära larmorter var Norrköping och Söderköping.

Larmpanel.

Manöverpanel för F70-system (radiosystem).

På en av griffeltavlorna har några av besökarna lämnat spår efter sig.

Redan efter några år började man ha flera studiebesökare i anläggningen. Allt från skolklasser, scouter, föreningar och företag. Man hade till och med en delegation från Israels civilförsvar på besök! Det var främst det moderna EMP-skyddet de var intresserade av.


Färgerna i anläggningen är mycket noga utvalda. Alla rum och dörrar är färgkodade för att man ska veta vilken typ rum man är i och till vilken typ av rum dörren man tittar på leder till.

 

Färgerna i matsalen valdes för att ge illusionen om att man befann sig i ett landskap.

 

Den gröna färgen i sovsalarna valdes för att skapa lugn.

 

 

Det är lätt att tappa bort tiden när man befinner sig i anläggningen, flera timmar passerar utan att det märks. När man går och lägger sig och går upp är det ju lika ljust i anläggningen.

 

 

Kontorslandskap för stabsfunktion och ”vilplatssystem” för logementen tillämpades. Med det senare menas att man har flera mindre rum med några sängar i varje, och att man har sängar, dagrum, matsal separat så att man kan vila och komma bort från arbetet ett tag.

Bespisningen serverade färdiglagad mat, vilket innebär små köksutrymmen och ringa utrusning för tillagning av livsmedel.

Två dieselaggregat på 150kVA vardera förser anläggningen med el i skyddsdrift. Bränslet räcker för kontinuerlig drift i trettio dygn. Aggregaten startas automatiskt med tryckluft när yttre strömförsörjningen bryts.

Båda aggregaten startar samtidigt men eftersom endast ett behövs för driften av anläggningen stannar aggregat 2 om aggregat 1 fungerar korrekt. Detta för att kunna göra underhållsservice på ett aggregat medans det andra levererar kraft till anläggningen. Infasning mot det interna spänningsnätet sker automatiskt.

Närbild på kopparbleck i EMP-dörren på maskinrumsbyggnaden.

En egen djupbrunn med förrådstank på 20 kubikmeter förser anläggningen med vatten.

Tilluft-, frånluft- och återluftsystem är dimensionerade för att klara av kontinuerlig beläggning av cirka 125 personer. Strålningsvärme i maskinbyggnaden från kraftaggregat och dess kylvattensystem med mera bortfördes genom F-orten. Den varma luften blandades med uteluften vilket kyler avgaserna innan de kommer ut utanför berget. På så sätt kunde ingen värmesignal detekteras på bergsytan som röjde anläggningen. 
Tilluften togs in via A-orten. I tunneln avfuktades luften till viss del. En förvärmare torkade luften ytterligare.

Luftkvalitén var och är mycket god. Som i så många andra berganläggningar finns på sommaren problem med fukt, då stänger man av tilluften helt när anläggningen inte är bemmanad.

Viss fukt är dock inte alltid till en nackdel. För torr luft kan vara skadlig för luftvägarna. Mikael, som var underhållstekniker hos Räddningstjänsten 1980 till 1988 berättar att han flera gånger har plockat och tillagat fjällskivlingar som växte under huvudbyggnaden!

Man har hållit flera övningar, bland annat Ostkustövningen 1983.

För några år sedan hyrdes anläggningen ut till Svenska Kraftnät som deras driftcentral vid ofred. Deras ordinarie driftcentral låg vid huvudkontoret i Rockstad, Stockholm. Befintliga möbler, radioapparater med mera togs delvis ur anläggningen då. Som tur är har en del sparats. Svenska Kraftnät drog in fiber och uppdaterade anläggningen något under sin tid, något som kan återanvändas av en framtida köpare eller hyresgäst.

Svenska Kraftnät flyttade ut efter en kort tid eftersom de hittat en bättre anläggning.
 Idag står Grävlingen utan användningsområde. Norrköpings kommun letar efter intresserade hyresgäster eller köpare.

Här nedan följer några unika bilder från byggtiden. Bilderna är tagna mellan November 1976 och April 1978.

Vi passerar åter ut genom C-orten och ser dagsljuset i slutet på tunneln, vi hoppas att Grävligen ska få leva kvar i många år till, det är en unik anläggning och vi hoppas att ni gillat artikeln.

11 Kommentarer Skriv en kommentar
  1. Ulf Persdon #

    En mycket välbyggd anläggning. Frågan vad Norrköpings kommun tänkt sig i stället, harakiri i komunhuset lär ju inte hjälpa innevånarna. Iaf kul att någon dokumenterar.

    december 9, 2015
  2. Jonas Rosberg #

    Trevligt att se bilder från byggtiden!

    december 9, 2015
  3. Jörgen Fors #

    Vad jag dock inte förstår är varför man gör sig av med dessa anläggningar?!? Behovet av civilförsvar är väl lika stort i ofred, oavsett om det pågår ett kallt krig eller inte?

    december 22, 2015
  4. Kalle #

    Notera datumen i övningen ovan!
    Läs peter Englunds text om kalla kriget 1983.
    https://peterenglundsnyawebb.wordpress.com/2015/09/02/natten-da-varlden-nastan-gick-under/

    Sverige verkade i alla fall ha koll på vad som var på gång, men knappast incidenten. Se även:
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Stanislav_Petrov
    http://www.brightstarsound.com/

    februari 11, 2016
  5. Roger Bergqvist #

    Hej

    Nu har man sett ”berget”. Det är häftigt med dessa miljöer. Hoppas det får leva vidare och användas på ett vettigt sätt. Man kanske kan odla svamp för försäljning där inne…

    mars 15, 2016
  6. dave #

    Rockstad i Stockholm? Menas inte Råcksta.

    april 9, 2016
  7. Timo L #

    Ett arv som måste bevaras! Låt hemvärnet öva där tex med lottor och Fak.

    maj 28, 2016
  8. Luis Mejia #

    fantastik

    januari 24, 2017
  9. Erik Fagerström #

    Intressant att se, inte minst p g a planeringen av årsmötet 2017.

    februari 24, 2017
  10. Intressent att se och höra om denna anläggning, Väldigt bra bevarad. Hopps ni kan bevara den så. Och hoppas ni finner ett eller flera bra sätt att nyttja den.

    mars 8, 2017
  11. Staffan Walder #

    Intressant, skulle vara kul med ett studiebesök.

    mars 25, 2017

Skriv en kommentar

Du kan använda HTML i ditt inlägg. Din emailadress kommer inte att visas.

Prenumerera på kommentarerna till detta inlägg via RSS